Monferrato är en bördig region i Italien där konsten att framställa vin har utvecklats till fulländning.
Med hållbara metoder.

Historik

Consortium for the Defence of Typical Barbera d’Asti and Freisa d’Asti Wines grundades 1946 med syftet att garantera dessa produkters äkthet och sprida dem på nationella och utländska marknader med hjälp av de särskiljande varumärkena.

Så länge konsortiet funnits har det på ett avgörande sätt bidragit till att utveckla ett av de viktigaste vinodlingsområdena i Italien genom att konsekvent arbeta för att förbättra villkoren för regionens ekonomiska ryggrad – vinodlarna.”

Samtidigt har man tagit fram en strategi för att genom olika evenemang, reklam och PR-aktiviteter göra världen medveten om den tillväxt som vinområdet Asti och Monferrato har upplevt under de senaste trettio åren. Allt detta med ett starkt engagemang för och fokus på den lokala närvaron.

Ett annat verksamhetsområde som konsortiet ägnar sig åt är forskning. Man vill genom forskningen år för år höja och garantera vinproduktionens kvalitetsstandard och förbättra miljö- och produktionsförhållandena. Flera projekt pågår: Ett sådant är Barbera 2.0, som bedrivs i samarbete med institutionen för jordbruks-, skogsbruks- och livsmedelsvetenskap vid universitetet i Turin. Projektet syftar till att definiera de särskilda karaktärsdragen för beteckningen Barbera d’Asti utifrån de särdrag i vinframställningen som kan hänföras till de olika produktionsområdena.
Ett annat projekt är Inteflavi, som syftar till att bekämpa vinstockssjukdomen flavescence dorée och identifiera former av samexistens mellan vinstocken och fytoplasman. Ytterligare ett projekt, WildWine, syftar till att identifiera en inhemsk jäst på Barberadruvor för att producera ett vin med territoriell karaktär. Helt unik är dessutom den analytiska forskning som utvecklats i samarbete med Qualivita Foundation och som syftar till att kartlägga särdragen hos olika produkter, för konsortiet i allmänhet och för Barbera d’Asti Docg-producenterna.
Ytterligare forskningsprojekt som konsortiet investerar i är: Ageba-projektet som syftar till att motverka effekterna av klimatförändringarna genom att kartlägga Barberavinstockens urgamla arvsmassa. I Sisav-projektet undersöker man svampsjukdomar hos vinstockar och hjälper jordbrukarna att skydda dem på bästa möjliga sätt. Noviagri-projektet syftar till att få till stånd en hälsosammare arbetsmiljö för jordbruksarbetarna, skydda miljön och tillgodose konsumenternas ökande efterfråga på hälsosamma jordbruksprodukter fria från kemikalierester.

Karaktärsdrag

Barbera-druvan, en av de viktigaste i Piemonte, har en hög fast syrahalt som ger en behaglig smak som dröjer sig kvar i gommen, och rikligt med antocyaniner som bidrar till vinets skimrande, djupa färg. Druvan ger ett tanninfattigt vin.

Barbera d’Asti DOCG, som redan 1970 fick den skyddade ursprungsbeteckningen SUB, delas in i tre underzoner: Nizza (sedan 2014 med en egen ursprungsbeteckning), Tinella och Colli Astiani. År 2008 fick Barbera d’Asti-vinet även den italienska skyddade och garanterade ursprungsbeteckningen Denominazione di Origine Controllata e Garantita (DOCG), vilket visar hur lång väg man har nått sedan man för länge sedan bestämde sig för att satsa på att framställa kvalitetsviner.

Även om produktionsprocessen ute på fälten är entydig och präglas av en strävan efter kvalitet, så finns det två etablerade tolkningar i hur man ser på lagringen. Förutom vinframställning i stålkärl, som kännetecknar Barbera d’Asti docg i sin friskare och mer direkta version, har användningen av små ekfat (barrique) och fat också utvecklats med tiden. Superiore-typen produceras vanligtvis i ekfat, vilket resulterar i att vinets smak, doft, färg och utseende utvecklas och blir mer komplext vilket gör att vinet tjänar på att lagras. Barbera d’Asti DOCG är, tack vare sin syrakomponent som förfinas vid lagring genom malolaktisk jäsning, mycket lättdrucket och kan med fördel avnjutas direkt, men tål även att lagras i flera år i väntan på den bästa tiden att konsumeras.